Det bubblar av kreativitet och nytänkande i Sverige när det kommer till mat och hållbarhet. En ny generation unga entreprenörer och innovatörer kliver fram, inte bara med smarta tekniska lösningar, utan med helt nya perspektiv på hur vi kan producera, distribuera och konsumera mat på ett sätt som värnar om både planeten och människorna. Jag ser en otrolig energi och en vilja att utmana gamla sanningar, att visa att hållbarhet inte behöver vara en begränsning utan en drivkraft för innovation och bättre affärer. Det handlar om att skapa ett matsystem som är resilient, rättvist och framför allt – hållbart på riktigt.
Nya perspektiv på matsystemets omställning
Att ställa om vårt globala livsmedelssystem är en av vår tids största utmaningar. Det räcker inte längre att bara fokusera på att producera mer mat mer effektivt. Vi måste också ta itu med de enorma negativa effekterna som dagens system har på miljön, klimatet och hälsan – effekter som ofta undervärderas. Insikten växer att lösningen inte enbart ligger i ny teknologi eller hos de etablerade aktörerna. Som AgFunderNews belyser krävs ett bredare angreppssätt, nya kompetenser och fräscha perspektiv – inte minst från unga människor som ser på utmaningarna med nya ögon. Det handlar om att förstå matens roll i ett större sammanhang, dess potential som strategiskt verktyg för samhällsutveckling, ökad produktivitet och social sammanhållning, samt vikten av att värdera de resurser vi använder på ett korrekt sätt.
Ett spännande exempel på hur detta nya tänkande främjas ser vi i samarbetet mellan Handelshögskolan i Stockholm (SSE) och Sweden Foodtech. Här har man tagit ett medvetet grepp för att utbilda och inspirera nästa generations ledare och entreprenörer att engagera sig i livsmedelssektorns omställning. Genom en obligatorisk innovationskurs fick förstaårsstudenterna nyligen dyka djupt ner i åtta identifierade utmaningar inom matsystemet och utveckla egna affärsidéer. Kursen, som använde materialet ”A Basic Guide to Food Sector Transformation”, kulminerade i en pitchtävling där studenterna presenterade sina lösningar. Detta initiativ visar tydligt hur man aktivt arbetar för att lyfta fram livsmedelssektorn som ett spännande och meningsfullt fält för unga talanger, en plats där man kan göra verklig skillnad och driva positiv förändring. Att 300 framtida beslutsfattare nu har fått en grundlig introduktion till innovation inom detta område är oerhört värdefullt för framtiden.
Från idé till tallrik: Konkreta innovationer som gör skillnad
Engagemanget och de nya perspektiven omsätts också i praktiken runt om i landet. Unga svenska innovatörer utvecklar konkreta lösningar som adresserar specifika hållbarhetsutmaningar inom matsystemet. Deras idéer spänner över hela kedjan, från odling och produktion till förpackning och resurshantering. Plattformar som SKAPA-priset, Sveriges största innovationspris, spelar en viktig roll genom att uppmärksamma och stödja dessa talanger i att utveckla sina idéer till kommersiella produkter och tjänster. Särskilt kategorin ’SKAPA-talang för unga innovatörer’ lyfter fram personer under 30 år som vågar tänka nytt och utmana status quo inom olika branscher, inklusive livsmedelssektorn. Det är inspirerande att se hur dessa priser ger en skjuts åt idéer som har potential att verkligen förändra spelplanen.
Hållbar scampi och smartare förpackningar
Ett utmärkt exempel är Mattias Djurstedt, som belönades med SKAPA-talang 2023. Hans innovation är en landbaserad och hållbar odlingsteknik för scampi, speciellt anpassad för vårt kalla nordiska klimat. Traditionell scampiodling i varmare länder är tyvärr ofta förknippad med allvarliga miljöproblem, som skövling av känsliga mangroveskogar och förorening av vatten. Djurstedts system eliminerar dessa problem genom att flytta odlingen till slutna system på land. Detta möjliggör inte bara en mer miljövänlig produktion utan öppnar också för lokal produktion av en populär råvara som annars ofta importeras med långa transporter och stort klimatavtryck som följd. Det är ett lysande exempel på hur innovation kan lösa flera problem samtidigt. På samma sätt ser vi Carl-Henrik Fernandi och hans Fernandi Innovation AB, 2023 års länspristagare av SKAPA-priset. Företaget fokuserar på att utveckla framtidens livsmedelsförpackningar med det ambitiösa målet att helt fasa ut miljöbelastande material som plast och aluminium. Förpackningar är en kritisk del av livsmedelskedjan, och att hitta hållbara alternativ är avgörande för att minska vårt avfall och resursberoende.
Rent vatten med spillvärme: Resurseffektivitet i fokus
En annan ung pionjär som uppmärksammats är Jonatan Persson, VD för Helios Innovations och nationell vinnare av SKAPA-talang för unga innovatörer 2024. Hans innovation tar sig an en fundamental resursfråga: vatten. Rent vatten är avgörande för all livsmedelsproduktion, men rening av industriellt processvatten är ofta energi- och kostnadskrävande, och kan innebära långa transporter till reningsverk. Helios Innovations lösning är lika enkel som genial: den använder industriell restvärme – energi som annars skulle gå till spillo – för att driva en effektiv vattenreningsprocess direkt på plats hos industrin. Juryn för SKAPA-priset lyfte särskilt fram potentialen att minska beroendet av färskvatten och minimera miljöpåverkan genom minskade transporter och energieffektiv rening. För livsmedelsindustrin, som ofta använder stora mängder vatten, innebär detta en enorm potential för ökad hållbarhet och minskade kostnader. Det är ett perfekt exempel på cirkulär ekonomi i praktiken.
Drivkrafterna bakom pionjärerna
Vad är det då som driver dessa unga matinnovatörer? Jag tror att det handlar om en kombination av faktorer. Dels finns en stark medvetenhet om de akuta hållbarhetsutmaningar vi står inför och en genuin vilja att vara en del av lösningen, inte problemet. Många ser de glapp och ineffektiviteter som finns i dagens system och drivs av en önskan att göra saker bättre, smartare och mer ansvarsfullt. Dels finns en stark entreprenöriell anda, en lust att skapa något eget och att bevisa att hållbarhet och lönsamhet kan gå hand i hand. De ser affärsmöjligheter där andra ser hinder.
Det som utmärker många av dessa unga innovatörer är deras förmåga att kombinera teknisk förståelse med systemtänkande och affärsmässighet. De nöjer sig inte med att utveckla en smart pryl, utan funderar också på hur den kan integreras i befintliga system, hur den skapar värde för kunden och hur den bidrar till en större positiv förändring. De utmanar etablerade sanningar och gamla affärsmodeller och visar att det går att bygga framgångsrika företag med hållbarhet som kärnvärde. Deras arbete handlar inte bara om att introducera ny teknik, utan också om att förändra attityder och beteenden hos både producenter och konsumenter.
En framtid där hållbarhet smakar bättre
De unga svenska matinnovatörer vi ser idag är mer än bara uppfinnare och entreprenörer. De är visionärer som aktivt formar framtidens matlandskap. Genom sina idéer och sitt driv visar de att en hållbar omställning av livsmedelssystemet är möjlig och att den kan vara både spännande och lönsam. De bevisar att innovation inte bara handlar om tekniska framsteg, utan lika mycket om nya tankesätt, oväntade samarbeten och modet att utmana det befintliga. Deras arbete handlar i grunden om att omdefiniera vad vi menar med ’god mat’ – mat som inte bara smakar bra, utan som också gör gott för planeten och samhället.
Varje framgångshistoria, som Mattias Djurstedts scampiodling eller Jonatan Perssons vattenreningsteknik, skapar ringar på vattnet. De inspirerar andra unga att våga satsa på sina egna idéer, de lockar investeringar till sektorn och de visar för etablerade aktörer att förändring är möjlig och nödvändig. Vi står inför stora utmaningar när det gäller att säkra en hållbar matförsörjning för framtiden, men när jag ser den innovationskraft och det engagemang som finns hos Sveriges unga talanger känner jag en stark framtidstro. De är nyckeln till att bygga ett matsystem som är robust, rättvist och redo att möta morgondagens krav – en framtid där hållbarhet inte bara är ett mål, utan en självklar ingrediens i allt vi äter.